En djurtränare och hundinstruktör som bloggar om hundträning, hundhållning och allt annat som kan ha med hund att göra. Ibland bloggar jag även om träning med andra djur än hund.
Jag har funderingar och åsikter och det är här jag delar med mig. Bloggen uppdateras sporadiskt under 2018.

tisdag 18 februari 2014

Delad vårdnad av hund, del 2 - Barnet vill ha hund efter att föräldrarna har separerat

Som jag skrev i det förra inlägget i den här serien så finns det många anledningar till varför hundägare bestämmer sig för att ha delad vårdnad om hunden. I det här inlägget ska jag ta upp något som jag stött på flera gånger, nämligen när ett barn med skilda föräldrar får hund och hunden följer med barnet fram och tillbaka mellan föräldrarna.

Det är jättebra för barn att ha hund i familjen. Hunden kan ge stöd, öka/stimulera den sociala kompetensen och förgylla barnens liv på många olika sätt. Har man ett barn som är intresserad av agility, rallylydnad eller någon annan hundsport eller kanske utställning och frisering så kan hunden lära barnet tålamod, engagemang, uthållighet och inte minst öka barnets självförtroende och självkänsla.

Barnet vill ha hund när föräldrarna är separerade/skilda
De fall jag har stött på där ett barn har en hund som följer med fram och tillbaka mellan mamma och pappa har varit lyckade. Det allra mest lyckade är när hunden kommit in i familjen som valp och redan från början fått förstå och växa upp med att det är såhär livet ser ut: min lillmatte/lillhusse är min trygghet. Av flera skäl så tycker inte jag att man ska skaffa en vuxen hund när ett barn ska ha det största ansvaret (det yttersta ansvaret ligger alltid på föräldrarna) i vardagen. Med en vuxen hund vet man inte vad den har varit med om tidigare och man vet inte hur den kommer att reagera i olika situationer och man kan med andra ord utsätta barnet eller dess kompisar för onödig fara. Det är också större risk att barnet tröttnar om den har fått en vuxen hund vars olater kan vara svåra att få bukt med. Det är dessutom alltid bättre för barnet att få vara den som lär in något nytt istället för att behöva kämpa med att lära om för att något gått fel eller håller på att gå fel. Undantaget kan vara om man tar över en äldre hund.

Är du separerad eller skild? Vill ditt barn ha hund? 
Den allra första frågan du måste ställa dig är om ditt barn är redo för en hund. Alla barn är olika och ni som föräldrar vet bäst ifall ert barn är redo för det ansvar ni funderar på att ge henne/honom. Min rekommendation är att barnet som yngst måste ha början i skolan (7 år) och allra helst ska vara minst 10 år.

Om du anser att ja, ditt barn är redo så är det dags att du sätter dig ner med din f.d. partner (barnets andra förälder) och diskuterar saker som; vem ska ha det yttersta ansvaret? Ska ni dela på det så att när hund och barn är hos förälder 1 så har förälder 1 ansvaret och vise versa när hund och barn är hos förälder 2? Ska ni ta alla beslut tillsammans eller har den som har barnet just den dagen även beslutsrätt om hunden?
För att det ska fungera att barnet har hund så måste kommunikationen mellan dig och din f.d. fungera, även om ni skulle komma fram till att det bara är en av er som har det yttersta ansvaret.
Hur ska det fungera ekonomiskt? Vem betalar vad? Se till att ni har allt detta klart för er redan innan ni berättar för ert barn att "ja, du ska få en hund". Hunden ska vara ett positivt tillskott i familjen och inte ännu en sak som ert barn måste höra er gräla om eller bli irriterade på grund av.
Hur ska allt fungera i praktiken? Eftersom att barnet går i skolan så måste ni veta var hunden ska vara då; på dagis eller hemma ensam? Är det rimligt att barnet kommer hem och rastar hunden på luchen eller behöver hunden någon som rastar den mitt på dagen?
Ni måste ha klart för er vilka punkter som ska ingå i ansvaret som ni ger ert barn och hur ni ska kunna följa upp det rent praktiskt.
Och glöm inte att även om hunden fort lär sig vad som gäller i respektive hem så måste ni vara beredda att arbeta tillsammans på samma sätt allihopa ifall ett problembeteende skulle uppstå.

Har ni bestämt er för att barnet ska få ha hund?
Det allra bästa är som sagt att välja en valp istället för en unghund eller vuxen hund. Och eftersom att barnet inte rent instinktivt vet hur hunden ska tas om han och uppfostras så är det verkligen att rekommendera att barn och hund får gå en valpkurs. Det är också väldigt bra om båda föräldrarna är närvarande (men inte nödvändigtvis "hands on") på alla kurspass så att ni ser vad barnet får lära sig och hunden så att ni kan finnas där efter kursen är slut och påminna barnet och peppa när utveckligen tycks stå still (t.ex. när hunden når könsmognad). Kan ni inte samma tider så hör av er till en instruktör ni båda tycker har en bra ideologi och använder bra metoder och hör efter om denne finns tillgänglig för en enskild/privat kurs.

Hanhund eller tik?
Det här kan tänkas vara en enkel sak att låta barnet bestämma efter tycke och smak, men det är bättre att ni bestämmer det innan ni låter barnet göra det.
Jag förordar en tik till ert barn om inte ni föräldrar har mer erfarenhet av att ha hanhund som ni kan förmedla, och är villiga att förmedla, till ert barn allteftersom hunden växer upp. Tikar är ofta lugnare än hanhundar, även om det naturligtvis är individuellt hur hunden upplever t.ex. könsmognaden. Tikar löper ungefär tre veckor två gånger om året (antalet ggr per år kan variera raser emellan) medan hanhundar påverkas av alla tikar som löper runtomkring honom - hela året om ni har otur. Alla tikar i ett område löper inte samtidigt utan tenderar istället att lösa av varandra.
Vill ni ha en hanhund så prata med den uppfödare ni valt att vända er till och hör er för hur valpens far och andra manliga släktingar mår av tikar som löper. En del hanhundar mår riktigt dåligt och ylar och vill inget annat än att nosa efter den löpande tiken, rymma till henne osv, och sånt vill man inte upptäcka i efterhand och kan ofta inte "enkelt lösas" genom att då när hunden redan nått könsmognad välja att kastrera honom. 
Är ert barn intresserad av någon hundsport kan det hända att uppfödaren hellre vill att ni ska välja en hanhund.
Ta allt i beaktande innan ni väljer och förklara för barnet att valet inte är enkelt. Om ni inte gör valet innan ni talar om för barnet att ni ska skaffa hund så involvera barnet i valet och förklara alla för- och nackdelar så att barnet förstår ert val helt och fullt.

Vilken ras ska ni välja? 
Glöm era egna ambitioner och drömmar och se till att välja en ras som passar ert barn och ert barns intressen. Grundregeln är dock att inte välja en hund som i vuxen ålder väger över 10 kg - barnet ska kunna hantera hunden fysiskt i alla lägen.
Den andra regeln som jag tycker man ska försöka gå efter är att undvika raser med stark vaktinstinkt. Även vissa små hundraser har vaktinstinkt och vaktar inte bara sig själva utan även sin lillmatte/lillhusse och kan i sådana lägen råka nafsa eller bita någon av barnets kompisar.
Ert barn är med största sannolikhet ingen jägare så uteslut alla raser med övervägande stark jaktinstinkt (många terrier, t.ex. jack russel och tysk jaktterrier, ingår här). 
Har ert barn ett intresse av pälsvård? Om svaret är ja så diskutera noga i vilken omfattning pälsvården gäller och om barnet inte är nästintill överdrivet intresserad av att klippa och dyl (och inte du heller?) så uteslut raser som behöver konstant pälsvård pga att pälsen växer fort eller fäller enormt mycket vissa tider på året. (T.ex. spetsar, pudlar m.fl.) Däremot kan ni ha kvar hundar på listan som har lång päls om ni antingen kan tänka er att kamma och borsta ofta eller om ni ändå vill ha pälsen kort - t.ex. tempelhundar såsom shih tzu m.fl.
Har er hund ett intresse av att aktivera hunden fysiskt? De flesta hundraser kan tränas upp att orka mer, ett flertal hundraser älskar fart och fläkt medan en tredje grupp hundar helst ligger bredvid och myser medan ert barn läser läxor eller en god bok.

Några exempel på rasval:
Affenpinscher - Kräver ingen särskild sysselsättning utöver dagliga promenader, kan ha ett clownaktigt humör och pälsen kräver en ordentlig genomkamning per vecka.
Australisk terrier - Mer lyhörd än andra terrierraser, uthållig, gillar lydnad och allt som är kul i skogen, kammas en gång i veckan och trimmas 2-3 ggr per år.
Bedlingtonterrier - Passar till hundsporter som agility och flyball men även spår, sök och lydnad, bra till den träningsintresserade, stabil, lugn och glad, kammas ca 2 ggr i veckan och pälsen klipps varannan till var tredje månad (likt pudeln).
Bichon frisé eller Bichon havannais - Båda är lättlärda och passar både till lydnad, agility och för den som bara gillar långa promenader, hänger glatt med överallt, pälsvård är ett måste med regelbundna kamningar för båda raserna och klippning i vardagsfrisyr ca var sjätte vecka för bichon frisén som även passar den utställningsintresserade.
Bostonterrier - Kräver en hel del aktivering (t.ex. lydnad, agility) och kan sätta ägaren på prov men har en god anpassningsförmåga med en positiv livssyn och passar bra för en nybörjare, social och alert med minimal pälsvård.
Cairnterrier - Ställer gärna upp på det mesta men är inte mer krävande än att den gärna hänger med på allt, lättlärd, envis och orädd som en terrier bör, kammas 1 gång i veckan och trimmas 2 ggn i kvartalet.
Cavalier king charles spaniel - Vänlig med stor anpassningsförmåga, passar de flesta oavsett aktivitetsnivå, pälsen är inte svårskött men kräver en genomkamning 2-3 ggr i veckan.
Coton de tuléar - Öppen, glad, lättlärd och livlig, gillar agility och cirkuskonster, kan följa med på joggingrundan men är inte motionskrävande, pälsen kräver en genomkamning inifrån och ut 1 ggn i veckan.
Dansk/Svensk Gårdshund - Snabbtänkt, vaken och med hanterbar vaktinstinkt (vaktar hemmet), den är livlig och både tränar och tävlar gärna i flera olika hundsporter men kräver inte mer än en timmes rask promenad om dagen, minimal pälsvård.
Dvärgpudel - En allroundhund i dess rätta bemärkelse som anpassar sig efter ägarens aktivitetsnivå men som har energi nog till det mesta, snabb och lyhörd och fäster sig gärna vid sin ägare (på gott och ont), pälsen är så krävande som man vill ha den (beror alltså på vilken frisyr man väljer) men behöver klippas regelbundet.
Dvärgschnauzer - Lättfostrad men har en vaktinstinkt som kan göra den skällig, glad, energirik och hänger gärna med på det mesta från entimmespromenader till lydnad och agility, kammas och borstas 1 ggn i veckan och trimmas 3-4 ggr per år.
Fransk Bulldogg - personlig och rolig, kräver ingen överdriven motion eller aktivering (men jag har sett en som älskade rallylydnad), är känslig för värme och har en tendens att snarka, minimal pälsvård.
Griffon belge, Griffon bruxellois eller Petit barbacon - Färg och hårlag skiljer raserna åt. Robust och tålig, lättskött, lättfostrad med ett stabilt psyke, passar barn i tidig skolålder, kräver trming ett par gånger om året men har i övrigt en lättskött päls.
Japanese chin - Älskvärd, vänlig, rolig och intelligent, vill vara med överallt, tycker om att bli ompysslad men kräver pälsen kräver egentligen bara att man håller tovor borta.
Löwchen - Lättlärd och älskar att visa upp sina konster och tricks, reagerar positivt på träning som bygger på lekfullhet och blir gärna en enpersonshund, motionsmässigt kräver den en ordentlig promenad per dag och pälsen klipps varannan månad och borstas och kammas däremellan.
Malteser - Mjuk, lyhörd och lättfostrad, lättanpassad med lagom motionsbehov även om den gärna uppskattar långa promenader och annan sysselsättning, kräver omfattande pälsvård och passar den päls- och utställningsintresserade.
Mops - Charmig, intelligent, lättlärd och tuff, en livsnjutare som uppskattar mänsklig kontakt likväl som hundkompisar, älskar att vara i centrum, lättskött men kräver att man håller hudvecken i ansiktet rena och torra, kan vara känslig för värme och har en tendens att snarka.
Norfolkterrier eller Norwichterrier - Robust liten hund som trivs med ett aktivt liv, går ofta bra ihop med hästar och andra hundar, passar för agility, viltspår och mycket annat, kammas igenom 1-2 ggr i veckan och trimmas ca 2 ggr per år.
Norsk lundehund - Alert och pigg, mentalt stabil med stor anpassningsförmåga, är dock rätt sjävlständig och roas inte alltid av lydnad eller annan träning, har inga stora krav på motion och aktivering men vill vara en del i allt som händer, pälsen bör hållas efter under fällningen men kräver annars ingen extra vård.
Papillion/Phaléne - Om mer än öronställningen skiljer dessa åt tvistar de lärde en hel del, de är nyfikna, alerta, sociala och lättränade, de vill gärna använda huvudet och lyckas bra med både lydnad, agility och andra hundsporter, pälsen kräver att man 1 ggn i veckan borstar och kammar ur löst hår och tovor.
Shetland sheepdog (Sheltie) - Pigg, alert och lättlärd, rörlig, snabb och uthållig och är i mångt och mycket den perfekta hunden för den som vill engagera sig helhjärtat i någon hundsport (dock inte alltid så pigga på att apportera), kan hitta egna ovanor om man inte sysselsätter och uppfostrar den väl, bör inte vara rädd och lättstressad men undantag finns fortfarande, pälsen fäller n¨gra gånger per år och bör borstas och kammas regelbundet.
Shih tzu - Älskvärd, livlig och glad filosof, vänlig mot alla och gillar att hänga med på långa promenader och vara medelpunkten i tillvaron, om man väljer att hålla pälsen lång krävs regelbunden pälsvård med bad, kam och borste för att hålla hunden tovfri.
Silky terrier - Härdig och robust men samtidigt elegant och med en päls som kräver dagligt underhåll för att hålla kvistar och annat borta med en ordentlig borstning en gång i veckan, alert och nyfiken och lägger nosen i allt som händer, kan vara envis och självständig och kräver konsekvent uppfostran, gillar långa promenader men tål avbrott i rutinerna, hänger gärna med på både agility och lydnad.
Tibetansk spaniel (Jemtse apso) - Livlig, energisk, snabb och vig, snäll, tillgiven och försiktig, inte aggressiv men kan vara misstänksam mot främlingar och kan därför utveckla ett oönskat vaktbeteende, kräver tydlig men varsam träning, tycker bra om ställen där den kan ligga högt och hålla uppsikt, kräver ingen svår pälsvård utan endast borstning för att hålla pälsen tovfri.
West highland white terrier (Westie) - En aktiv hund som trivs bäst om ägaren engarerar sig lite mer än med bara dagliga promenader, en lättlärd, robust kompis som gärna blir en lyssnande mjukis vid sängkanten, kompankt och muskulös och hänger sig gärna åt bruksträning, agility och spårträning, pälsen behöver kammas igenom några gånger i veckan och trimmas några gånger om året.

Top 7 enligt Camilla (utan inbördes ordning)
Bichon havannais
Cavalier king charles spaniel
Cairnterrier
Griffon belge, Griffon bruxellois eller Petit barbacon
Papillon
Japanese chin
Shih tzu

En del av er som läser detta kanske tycker att min långa lista egentligen är lite väl kort, men det är för att jag har valt att inte ha med alltför små hundar, alltför vaktiga små hundar, hundar som jag vet väger över 10 kg och raser som jag vet kan passa en aktiv tonåring men som av olika anledningar inte alltid lämpar sig för någon i 7-12 års åldern. Jag har t.ex. inte med en enda retriever eftersom att de alla väger mer än 10 kg, men vissa av de kan absolut passa en aktiv 16-17 åring.

Om ni har frågor kring någon av raserna eller en ras som ni funderar på som inte finns med på listan så hör gärna av er till mig: camilla.stefansdotter@gmail.com

Under våren kommer ni att kunna följa en serie inlägg om Barnhundsraser under Etiketten Barn och hund. Ovanstående raser kommer att beskrivas i den serien, och kanske någon extra ifall någon hör av sig med ett önskemål. Kanske dyker det även upp ett klargörande inlägg då och då med raser som jag inte anser lämpade men som (tyvärr) är vanliga rasval.

/Camilla

De kortfattade rasbeskrivningarna är saxade från Hundraser i Sverige av Åsa Lindholm och Ulla Barvefjord.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar