En djurtränare och hundinstruktör som bloggar om hundträning, hundhållning och allt annat som kan ha med hund att göra. Ibland bloggar jag även om träning med andra djur än hund.
Jag har funderingar och åsikter och det är här jag delar med mig. Bloggen uppdateras sporadiskt under 2018.

fredag 11 januari 2013

Familjehunden - Boxer

Det är absolut vanligast att boxern ser ut som hundarna på bilden när det kommer till pälsfärg, men enligt rasstandarden ska de vara antingen gula eller tigrerade med svart mask. Personligen har jag träffat lika många vita boxrar som jag har träffat tigrerade/bruna. Tikarna ska ha en mankhöjd på 53-59 cm med en vikt på över 25 kg och hanhundarna ska ha en mankhöjd på 57-63 cm med en vikt på över 30 kg, så även om den här rasen inte är den största familjehundsrasen jag kommer att rekommendera så har den både kraft och styrka. Jag rekommenderar inte att barn under 14 år går ut med så här stora hundar själva och huvudansvaret för hunden får absolut inte ligga på ett barn eller en tonåring. Huvudansvaret för en hund ligger alltid hos de vuxna i familjen, men med en hund över 10-15 kg så kan föräldrarna absolut inte anta att barnen/tonåringarna ska orka gå alla promenader.
Jag hade själv hund när jag var tonåring och trots att jag hade en hund som var aningen mindre än en boxer (15-20kg) så hamnade jag i situationer när hunden kunde utnyttja sin styrka bättre än vad jag kunde min - och gjorde det också. Med en hund stor som en boxer (eller den irländska varghunden som jag nämnt i ett tidigare inlägg i den här serien) så kommer det alltid tillfällen när man som tonåring inte alltid orkar hålla emot. Man har också stunder då humöret tar över och man blir ledsen, sur, förbannad - vilket slår en (om än tillfällig) kil mellan hund och förare vilket inte bara gör att hunden blir lite mer ohanterbar utan även att självförtroendet hos tonåringen minskar. Man tänker att man inte klarar av hunden, tröttnar och vill inte gå ut mer den veckan. Om de vuxna familjemedlemmarna då helt enkelt säger att "ok, ni är bästa vänner som har bråkat, bäst ni får kyla av er på varsitt håll, jag tar nästa promenad" så är chansen stor att tonåringen återfår sin ansvarskänsla och sitt självförtroende.
Boxern kan få höftledsproblem (HD), knäartros, njurproblem, hudåkommor, infektioner samt allergier. Det är inte helt ovanligt att boxrar får problem med maten och måste utesluta vissa livsmedel pga mag- eller hudproblem.

Boxern är en stark hund som anses härstamma från den lilla tyska bulldoggen (Brabanter Bullenbeisser) som användes i jakt eftersom att de flesta uppfödarna var jägare. Boxerns uppgift var att med munnen (som skulle vara så bred och kraftfull som möjligt) hålla fast det vilt som hetshundarna hade stött upp tills jägarna kom och kunde döda bytet. Den moderna boxern är ett resultat av en beskrivning av alla de hundar som fanns av samma typ i Tyskland under sent 1800-tal. Den första rasstandarden kom 1902.

Boxern ska vara mentalt stabil med ett vänligt sinnelag, den ska vara självmedveten och lugn i sitt temperament. Boxern är tillgiven och trofast hela sin familj och besitter stort mod och ärlighet - den visar det om den inte tycker om dig och tar gärna på sig uppgiften som beskyddare. Boxern är lätt att dressera tack vare sin samabetsvilja, sin lyhördhet och sitt luktsinne. Den är intelligent, läraktig och arbetsvillig.
Tack vare sin starka flockkänsla, sitt tålamod, sitt vänliga sinnelag och sin nyfikenhet passar den här rasen som familjehund. En boxer kan användas i brukssammanhang och till agility men så länge den är tillräcklgit stimulerad både fysiskt och mentalt, hos en aktiv familj, trivs den utmärkt som familjehund och barnens bästa vän.
Som familjehund vill boxern inte bara ligga på sofflocket och lata sig utan den vill gärna gå långa promenader i ur och skur, följa med i bilen och på barnens fotbollsmatcher. Boxern vill vara med sin familj och inte bli utestängd i en hundgård eller utesluten från aktivieter, den vill få vara med - om så bara för att ligga på golvet i köket och iaktta barnen när de bakar med mamma.
Enligt boxerklubbens hemsida bör man inte lämna en boxer ensam mer än fyra timmar per dag. Det rekommenderas också att man går valpkurs och vardagslydnad för att lära sig hantera hundens energi då den kan uppfattas som burdus eller påflugen.

Samtidigt som den är arbetsvillig och samarbetsvillig är boxern självständig och envis vilket gör att all träning måste ske som ett samarbete mellan hund och förare - ingenting går att tvinga fram.

Boxern används idag både som polis- och tjänstehund samt service-, räddnings- och bevakningshund.

Källor
Boxerklubben
SKK:s hundrasregister
Hundraser i Sverige av Åsa Ahlbom & Ulla Barvefjord

Mvh Camilla Stefansdotter

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar